Fotbollens Himmel Och Helvete
Idag avslutning av den s.k. ligafotbollen i Kramfors. Det vill säga fotbollsserierna för de tre yngsta åldergrupperna. Bra arrangemang av Alliansen. Tre timmar av lekar med fotboll och till sist en parad. Bra nivå på deltagande lag. Man kunde rentav applådera konkurrerande lag när de gjorde något snyggt. Tävlingsmomentet var på den nivå man önskar för personer som ännu inte fyllt 10 år. Ofta tror jag inte de vet slutresultatet i sina matcher.
Tyvärr verkar det samma gälla spelarna i herrlandslaget. Skandalös förlust mot Ungern under gårdagen efter försvarsspel lika solitt som ett kaffefilter med urkalkat skelett. Matchen avslutades med clownfestival i bästa Brazil Jack stilen. När som helst kunde Maistorovic ha tagit fram lösnäsor och delat ut till sina kolleger i den backlinjen. Erik Hamren såg ut som en biroll i en Stefan&Krister revy när han försökte ge intryck av att vara engagerad vid sidlinjen.
Så mycket för ”nya offensiva Sverige”.
Om inte förr så tycker jag det nu är dags för vissa att ompröva Lars Lagerbäck. Han var för tråkig sades det.
För försiktig.
För dåliga resultat på mästerskapen.
Det klagades på hans klädstil och hans pärmar.
Men hans landslag kvalificerade sig åtminstone till mästerskap.
Trots att de inte var starkare spelare för spelare jämfört med dagens landslag. Och inte vet jag. Är det verkligen roligare fotboll att förlora med skitmål i slutminuterna än att ta de poäng som behövs?
(”Fotbollens Himmel Och Helvete” är namnet på en bok. Som jag inte läst. Men titeln fastnar ju.)
