Begravning

Åkte hem och gick på morfars begravning. Sjöng Johan På Snippen på den efterföljande middagen. Det var morfars signaturmelodi. De flesta av de närvarande under 70 år hade nog suttit i hans knä medan han sjungit den melodin.
Efteråt tände vi ljus på hans grav. Det var jag, kusinerna, morsan, mostrarna. Tänkte på hur det kommer se ut när mina söner tänder ljus på min nygrävda grav när den dagen kommer. Kändes bra att tänka så. Faktiskt. Långtifrån alla har någon som kommer stå och huttra vid sin grav iklädda alltför kalla finbyxor.  

Bra Tanke

Någon gång har dina föräldrar sett på dig och känt det samma som du känner när du ser på dina egna barn.

Bra känsla. Bra tanke.
Jag tror det gäller nästan varenda en av oss.


RSS 2.0