Senses Working Overtime
Som förälder till en barnaskara som till antalet är större än oss föräldrar är det nödvändigt att ha alla sinnen väl utvecklade. Så länge vi bara hade ett barn var det enklare. Det gick att förlita sig enbart på synen. Det räckte att hålla honom i blickfånget så satt man säkert.
Men att hålla koll på ett barn är ändå svårt. Två barn mycket svårt.
Tre barn? Glöm det. Särskilt när man är ensam vuxen hemma på dagarna.
Fortfarande är synen viktig, men den måste kompletteras med övriga sinnen. Luktsinnet är uppenbart bra att ha. Vissa lukter kräver snara åtgärder. Ju mindre sagt om det ju bättre.
Känseln kan också vara användbar. Jag har utvecklat en känslighet för små tryckförändringar i inomhusmiljön som indikerar korsdrag. Ett korsdrag innebär nämligen att någon gått ut och lämnat dörren öppen. Och ifall någon går ut och lämnar dörren öppen efter sig är vederbörande per definition för liten för att vara ensam ute på vägen. (Varför blir det automatiskt korsdrag när någon öppnar ytterdörren? Tja, en av anledningarna antyds här ovan i resonemanget om luktens betydelse).
Min viktigaste compadre vid sidan av synen är emellertid hörseln.
Vissa ljud får mig på fötter omedelbart. Det här är topp-4:
-
Ingenting. Det finns inget så oroväckande som tystnad. När stor tystnad hastigt utbryter håller något dåligt på att ske. Det är en av de första reglerna jag lärde mig som förälder. Ett tyst barn är ett barn som t.ex. äter på en toalettborste, fyller en VHS bandspelare med LEGO eller sitter på en hallbyrå och leker med tändstickor. Tystnad är en red alert, en klass fyra varning, en varningsfackla som flammar på kvällshimlen.
-
Ljudet av stolsben som släpas. Varför släpas stolen? Eftersom någon vill nå ett föremål som avsiktligt placerats utom räckhåll. Det kan vara en förskärare, en tuschpenna eller ett fyllt vinglas. Vägen dit går via stolen som släpas.
-
Ljudet av skallben som slår mot trä. Ett välbekant ljud för alla föräldrar skulle jag tro. Den verkliga klassikern är att krypa in under ett bord och därefter resa sig. Kan även uppstå vid fall från soffa, fall in i vägg/piano eller misslyckat klättringsförsök på altan. Ljudet av skallben som slår mot trä brukar följas av utdraget vrål. Då gäller det att vara på plats med napp och plåster.
-
Ljudet av någon som försöker stänga en dörr och misslyckas. Först försöker dom stänga dörren på normalt sätt. Det fungerar inte på annat sätt än att det lockar allehanda syskon till dörröppningen. När dörrstängaren strax därefter ledsnar och kastar sig mot dörren med hela sin kroppstyngd är det att föredra att dörröppningen är kliniskt fri från nyfikna syskonfingrar/näsor.
Något som däremot inte stressar mig längre är när barnen ropar efter mig. Inte alltid förstås. Men oftast. Detta eftersom att när barnen hojtar ”PAPPAAAA!” vill de oftast att jag ska hjälpa dem med saker de i själva verket klarar själva. Det kan de gärna få fixa själva.
Medan jag till exempel bloggar.
(Titeln på det här inlägget? Syftar till rockbandet XTC. Inte många har hört dom. Det är lite synd. Ett bra ställe att börja är här: XTC – Fossil Fuel: The XTC Singles Collection 1977 - 1992 )
