Julafton Vs. Semester
Om man backar bandet 25 år så var de värsta dagarna jag visste 23/12 samt 17/2.
Dagen före julafton och dagen före min födelsedag.
Två förfärliga datum om man är 9 år.
Man var så förväntansfull att det i regel inte gick att sova. Speciellt dagen före julafton. Och det även efter jag lärt mig att:
1. jultomten inte finns
och
2. paket som man efter noggrant eftersök lyckas hitta går att omärkligt återförsluta ifall man öppnar dem med rakblad.
I arbetslivet är de värsta dagarna de strax före semestern och de strax före semesterns slut.
Speciellt dagarna just före semestern tycker jag känns mycket snarlika dagen före julafton när jag var liten. Ifall man börjar bygga upp sina förhoppningar för tidigt blir sista tiden innan semestern olidlig. En vecka kan kännas som en evighet. Därför har jag stenhårt gått in för att tackla den här veckan ungefär på samma sätt som jag tog mig an Vasaloppet eller kanske Stockholm Marathon. En etapp (dvs. en dag) i taget och ingen förhastad tanke på målet:
"Det är länge länge lääänge kvar tills semestern" försöker jag intala mig.
Och jag gör ett ganska bra jobb med det så här långt.
Ifall dagarna strax före semestern ger mig en förväntansfull känsla så brukar de sista dagarna i frihet innan arbetet startar upp på höstkanten vara förenade med en annan typ av känsla. Ibland brukar jag känna mig som en gödkyckling som sakta matas fram på ett löpande band mot en elektrisk kniv då jag räknar ner de sista semesterdagarna.
Ett lämpligt soundtrack kan vara One Hundred Years med The Cure. ("The fear takes hold, creeping up the stairs in the dark waiting for the death blow")
Eller varför inte The Drugs Don´t Work med The Verve ("Like a cat in a bag, waiting to drown this time I'm comin' down")
Jadendagendensorgen.
Semester och semester förresten?
En semester enligt den gamla, innan-man-fick-barn-definitionen innebar saker som t.ex. att sova till klockan 11.00 (eller åtminstone senare än 05.30), slöa bort hela dagar på sandstranden och kanske att någon gång slarva på en uteservering mitt i veckan.
Möjligheten att något av detta kommer gå att genomföra under årets semester får i nuläget betecknas som obefintlig.
Dagen före julafton och dagen före min födelsedag.
Två förfärliga datum om man är 9 år.
Man var så förväntansfull att det i regel inte gick att sova. Speciellt dagen före julafton. Och det även efter jag lärt mig att:
1. jultomten inte finns
och
2. paket som man efter noggrant eftersök lyckas hitta går att omärkligt återförsluta ifall man öppnar dem med rakblad.
I arbetslivet är de värsta dagarna de strax före semestern och de strax före semesterns slut.
Speciellt dagarna just före semestern tycker jag känns mycket snarlika dagen före julafton när jag var liten. Ifall man börjar bygga upp sina förhoppningar för tidigt blir sista tiden innan semestern olidlig. En vecka kan kännas som en evighet. Därför har jag stenhårt gått in för att tackla den här veckan ungefär på samma sätt som jag tog mig an Vasaloppet eller kanske Stockholm Marathon. En etapp (dvs. en dag) i taget och ingen förhastad tanke på målet:
"Det är länge länge lääänge kvar tills semestern" försöker jag intala mig.
Och jag gör ett ganska bra jobb med det så här långt.
Ifall dagarna strax före semestern ger mig en förväntansfull känsla så brukar de sista dagarna i frihet innan arbetet startar upp på höstkanten vara förenade med en annan typ av känsla. Ibland brukar jag känna mig som en gödkyckling som sakta matas fram på ett löpande band mot en elektrisk kniv då jag räknar ner de sista semesterdagarna.
Ett lämpligt soundtrack kan vara One Hundred Years med The Cure. ("The fear takes hold, creeping up the stairs in the dark waiting for the death blow")
Eller varför inte The Drugs Don´t Work med The Verve ("Like a cat in a bag, waiting to drown this time I'm comin' down")
Jadendagendensorgen.
Semester och semester förresten?
En semester enligt den gamla, innan-man-fick-barn-definitionen innebar saker som t.ex. att sova till klockan 11.00 (eller åtminstone senare än 05.30), slöa bort hela dagar på sandstranden och kanske att någon gång slarva på en uteservering mitt i veckan.
Möjligheten att något av detta kommer gå att genomföra under årets semester får i nuläget betecknas som obefintlig.
Kommentarer
Postat av: Sojan
Nä, man har inte semester som förr, inte. Just den kravlösa ledigheten var inte så tokig ändå...
Trackback
