Covers

Aftonbladet körde häromdagen en artikel om de bästa respektive sämsta covers som gjorts. 
Roligt!
Angående sämsta covers så har jag flera exempel från min egen tid i band som spelat covers. Inte mycket jag hört underträffar våra versioner av t.ex. (U2s) Mysterious Ways eller (Ted Gärdestads) Jag Vill Ha En Egen Måne.
Den sistnämnda låten med yours truly på (alltigenom förfärlig) sång.
Den förstnämda ett bevis på hur de enklaste gitarriff kan bli omöjliga för en tillräckligt inkompetent gitarrist.
Men exempel på dåliga covers finns det förstås gott om. Under 90-talet verkade det vara fritt fram att ta vilken någorlunda känd låt som helst, lägga på ett discokomp (där basen utan undantag slog igenom allt och likaledes utan undantag lät "OX! OX! OX OX!" i hög fart). Särskilt misslyckad var kanske versionen av (Pink Floyds) Wish You Were Here. 

Men hursom haver: bästa covers. 
Covers är en underskattad genre. Många artister har börjat på det viset. Elvis, Beatles och Rolling Stones till exempel.  Mina favorit-covers dessa artister spelat in är nog Blue Moon Of Kentucky (Elvis), Twist And Shout (Beatles) samt Route 66 (Stones).
Även "His Bobness", Robert Alle Zimmermann, Bob Dylan, har förstås spelat in covers. Och inte bara i början av karriären. Han har gjort hela album med covers även senare. Min cover-favorit med honom är t.ex. Blood In My Eyes, som fanns på plattan World Gone Wrong som kom 1993. Samtliga låtar på den skivan är trad. arr.
Det har gjorts många covers på Dylanlåtar. Många förfärliga, som t.ex. Mikael Wiehes försök att översätta Dylan till svenska, vilket han ägnade (minst) en hel skiva åt på 80-talet. Många Dylan-covers har också varit lysande: Jimi Hendrix version av All Along The Watchtower är en av mina all-time coverfavoriter. The Byrds version av You Ain´t Going Nowhere en annan.

Många punkband spelade in covers. Även de mest kända banden. Sex Pistols version av Monkees Stepping Stone är en höjdare. The Clashs version av Junior Murvins Police And Thieves likaså. The Damned påstod själva att de snott en snutt av Ödessymfonin till början av New Rose! Men bästa punk-covern tycker jag nog är Do You Wanna Dance? med Ramones på "It´s Alive". Eller Ebba Gröns version av Den Ena Handen Vet Vad Den Andra Gör (dvs Staten Och Kapitalet). Eller Pills med New York Dolls, om nu det är punk.
Sämsta punk covern? Pja, Batman Theme med The Jam är rätt gräslig. Working Class Hero med Green Day, som kom långt senare, är inte heller min kopp te. Och om man inte insett att droger har en negativ effekt på hjärnkontoret så kan man lyssna på någon av de covers Johnny Thunders och Sid Vicious spelade in. Innan de knarkade ihjäl sig.

Mina åttiotalsfavvisar The Smiths levererade inte så många covers. Och tur var kanske det. Eftersom de inte lyckades så bra: Work Is A Four-Letter Word (ursprungligen inspelad av Cilla Black) som finns på baksidan till en av mina Smithssinglar har...en viss brist på sväng.
Bra 80-talscovers var väl annars Tainted Love och...eeeehh... kanske något med Imperiet? Jag är säker på att jag glömt någon bra 80-talsrökare. När jag läser Aftonbladets lista på covers hittar jag Sators version av Oh Mama där och den kan nog ha kommit på 80 talet.  Fast den (och speciellt då omslaget på singeln) var väl mer rolig än bra?
Men strunt samma.

90-talet bjöd som sagt på "OXOXOXOXOX"-covers. Och även på sampling, som väl delvis är en typ av covers? Iallafall fick The Verve hosta upp stora summor till Rolling Stones för att ha samplat en av deras låtar på hitten Bittersweet Symphony. Bra låt blev det i slutändan, dock.
Två andra 90-talscovers jag gillade mycket var Nirvanas Where Did You Sleep Last Night samt (underskattade och oförtjänt bortglömda) Perssons Packs version av Mördar-Anders.

00-talet har inte riktigt sjunkit in i mitt medvetande. De flesta covers jag hört de senaste 7-8 åren har varit gräsliga. Och då har jag inte ens hört Natascha Peyres version av TNT. Särskilt har jag ogillat hur flera kända artister lekt Dean Martin/Frank Sinatra och spelat in gamla schlagerklassiker som t.ex. Ain´t That A Kick In The Head.
Lite modernare, och dessutom bra, covers jag kommer tänka på är Mattias Alkbergs Levande Begravd (Liket Lever) samt Dunkar Varmt (Tant Strul).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0