Listor
Det är något med listor och nördar såsom jag själv.
Har suttit och kollat på listan där Rolling Stone rankar världshistoriens 500 bästa plattor. Och suckat. Så som man gör när man är nörd. Och nörd ska man nog vara för att läsa vidare efter nästa mening. Du är härmed förvarnad.
1. Tom Waits hittar man först på plats 339. Efter bl.a. Dr. Dre.
Det är skandal. Det är parodi.
Tom Waits är en av de allra bästa låtskrivarna - punkt och slut!
Dessutom vete 17 om det verkligen är hans bästa som förärats denna ganska usla placering. Skivan som listas på plats 339 är The Heart Of Saturday Night, som tveklöst är mycket bra men inte bättre än Closing Time eller Small Change om man nu ska välja något från hans tidiga (=nästan undantagslöst bästa) period.
Efter 1976 har han väl egentligen bara gjort en enda till 100% lyckad skiva och det är mästerverket Swordfishtrombones som inte ens finns med på Rolling Stones lista. Man rankar t.o.m. Vitalogy med Pearl Jam högre. Logik på Sten Tolgfors-nivå.
2. Om vi nu snackar geniala låtskrivare (med viss dragning åt alkoholromantik) så tänker jag omedelbart på Shane MacGowan och The Pogues.
Klassikern If I Should Fall From Grace With God? Den måste väl vara åtminstone topp-100?
Nix-pix.
Listan har plats för 2 skivor med PJ Harvey, men bara en med The Pogues och det är (utmärkta) Rum, Sodomy And The Lash på en ynklig 445:e plats.
3. Vissa album saknas, vissa andra har fått en märkligt hög placering.
The Wall med Pink Floyd på plats 87, t.ex. Den har några fantastiska låtar men över en dubbel-lp så blir det tjatigt att höra Roger Waters tondöva jämmer.
Bitches´ Brew med Miles Davis vet jag att många hyllar, men - jag är ledsen - för mig låter den ändå bara som ett migränanfall. Ändå plats 94 och före t.ex. Roundabout Midnight av samma artist. Märkligt.
Dookie med Green Day har plats 193, Transformer med Lou Reed 194...vad säger man om sånt? Jag gillar den skivan med Green Day, men Transformer är ju för f-n en klassiker!
90-talets kanske bästa skiva, Automatic For The People? Plats 247. Ho-de-ho!
Tja. Så där kan man fortsätta. Men jag hade tänkt skriva något om FRA-lagen på Badlands Hyena innan jag lägger mig. Så vi stoppar där.
Har suttit och kollat på listan där Rolling Stone rankar världshistoriens 500 bästa plattor. Och suckat. Så som man gör när man är nörd. Och nörd ska man nog vara för att läsa vidare efter nästa mening. Du är härmed förvarnad.
1. Tom Waits hittar man först på plats 339. Efter bl.a. Dr. Dre.
Det är skandal. Det är parodi.
Tom Waits är en av de allra bästa låtskrivarna - punkt och slut!
Dessutom vete 17 om det verkligen är hans bästa som förärats denna ganska usla placering. Skivan som listas på plats 339 är The Heart Of Saturday Night, som tveklöst är mycket bra men inte bättre än Closing Time eller Small Change om man nu ska välja något från hans tidiga (=nästan undantagslöst bästa) period.
Efter 1976 har han väl egentligen bara gjort en enda till 100% lyckad skiva och det är mästerverket Swordfishtrombones som inte ens finns med på Rolling Stones lista. Man rankar t.o.m. Vitalogy med Pearl Jam högre. Logik på Sten Tolgfors-nivå.
2. Om vi nu snackar geniala låtskrivare (med viss dragning åt alkoholromantik) så tänker jag omedelbart på Shane MacGowan och The Pogues.
Klassikern If I Should Fall From Grace With God? Den måste väl vara åtminstone topp-100?
Nix-pix.
Listan har plats för 2 skivor med PJ Harvey, men bara en med The Pogues och det är (utmärkta) Rum, Sodomy And The Lash på en ynklig 445:e plats.
3. Vissa album saknas, vissa andra har fått en märkligt hög placering.
The Wall med Pink Floyd på plats 87, t.ex. Den har några fantastiska låtar men över en dubbel-lp så blir det tjatigt att höra Roger Waters tondöva jämmer.
Bitches´ Brew med Miles Davis vet jag att många hyllar, men - jag är ledsen - för mig låter den ändå bara som ett migränanfall. Ändå plats 94 och före t.ex. Roundabout Midnight av samma artist. Märkligt.
Dookie med Green Day har plats 193, Transformer med Lou Reed 194...vad säger man om sånt? Jag gillar den skivan med Green Day, men Transformer är ju för f-n en klassiker!
90-talets kanske bästa skiva, Automatic For The People? Plats 247. Ho-de-ho!
Tja. Så där kan man fortsätta. Men jag hade tänkt skriva något om FRA-lagen på Badlands Hyena innan jag lägger mig. Så vi stoppar där.
Kommentarer
Trackback
