Läst: Villospår av Henning Mankell
Vad: Kurt Wallander jagar tomahawkutrustad seriemördare som skalperar sina offer.
Jag tyckte: Har inte läst något av Mankell tidigare. Positivt överraskad. En riktigt bra deckare, står upp bra även jämfört med de bästa internationella deckarna tyckte jag. Riktigt spännande. Sen gillar jag att Kurt Wallander "tillåts" göra misstag, tänka fel, ha dåligt samvete och ljuga. Dvs. att även huvudpersonen i en deckare får vara rätt så mänsklig. Kostade mig nattsömn igår. Sånt är alltid ett bra tecken. Har haft en lässvacka, inte kommit mig igenom en bok på länge. Plockade ner den här från hyllan där den stått alltsedan jag flyttade ihop med hustrun. Och läste den snabbt. Brabra.
Kom för övrigt att tänka på hur jag 1994, dvs då boken utspelas, träffade på en kvinna med latinamerikanskt utseende som försökt ta livet av sig på det (ganska ovanliga) sätt som en latinamerikansk kvinna gör i början av Villospår. Dvs. genom att dränka in sig i bensin (i verkligheten: terpentin) och fjutta på. Märkligt sammanträffande?
Betyg: 4
Jag tyckte: Har inte läst något av Mankell tidigare. Positivt överraskad. En riktigt bra deckare, står upp bra även jämfört med de bästa internationella deckarna tyckte jag. Riktigt spännande. Sen gillar jag att Kurt Wallander "tillåts" göra misstag, tänka fel, ha dåligt samvete och ljuga. Dvs. att även huvudpersonen i en deckare får vara rätt så mänsklig. Kostade mig nattsömn igår. Sånt är alltid ett bra tecken. Har haft en lässvacka, inte kommit mig igenom en bok på länge. Plockade ner den här från hyllan där den stått alltsedan jag flyttade ihop med hustrun. Och läste den snabbt. Brabra.
Kom för övrigt att tänka på hur jag 1994, dvs då boken utspelas, träffade på en kvinna med latinamerikanskt utseende som försökt ta livet av sig på det (ganska ovanliga) sätt som en latinamerikansk kvinna gör i början av Villospår. Dvs. genom att dränka in sig i bensin (i verkligheten: terpentin) och fjutta på. Märkligt sammanträffande?
Betyg: 4
Kommentarer
Trackback
