Jag - Det Vandrande Journalbladet
Detta med att arbeta på en vårdcentral har sina sidor.
Jag märker hur jag alltmer pratar som vore jag ett journalblad.
Uttryck som "i någon mån" eller "som man rimligtvis kan förvänta sig" har börjat nästla sig in i mitt vardagliga språk.
Märkte inte när det skedde. Men nu är det så.
Svårt att lägga någon värdering på detta faktum tycker jag. Bra eller dåligt? Kanske oviktigt att göra den distinktionen (here we go again...)
Men i vilket fall.
Jag har förstås alltid ansett att det är roligare att säga något på ett krångligt sätt än på ett enkelt.
Men det kanske inte är bra ifall jag börjar peppra min konversation med alltför många "emellertid", "ovedersägligen" eller "intermittent"?
Jag märker hur jag alltmer pratar som vore jag ett journalblad.
Uttryck som "i någon mån" eller "som man rimligtvis kan förvänta sig" har börjat nästla sig in i mitt vardagliga språk.
Märkte inte när det skedde. Men nu är det så.
Svårt att lägga någon värdering på detta faktum tycker jag. Bra eller dåligt? Kanske oviktigt att göra den distinktionen (here we go again...)
Men i vilket fall.
Jag har förstås alltid ansett att det är roligare att säga något på ett krångligt sätt än på ett enkelt.
Men det kanske inte är bra ifall jag börjar peppra min konversation med alltför många "emellertid", "ovedersägligen" eller "intermittent"?
Kommentarer
Trackback
