Läst: Var Går Gränsen? av Gunde Svan (+ spökskrivare)
Vad: Självbiografi av Gunde Svan.
Jag tyckte: Det faktum jag har överhuvudtaget läst den här boken skulle jag själv beteckna som lite misstänkt. Om jag gjorde en psykologisk profil av mig själv skulle jag höja på ett ögonbryn och säkerligen inte ha svårt att hitta olika sorters djuppsykologiska förklaringar till att jag, just nu, väljer att läsa just den här boken.
Men det är kanske skitsamma.
Hursomhelst inser man sig två saker när man läser Var Går Gränsen?:
1. Gunde Svan är/var så osannolikt målinriktad att man inte kan hålla sig från att imponeras. Grabben har bl.a. klockat sig själv för att kunna räkna ut effektivast möjliga sätt att duscha! Han har även bytt spetsar på sina stavar för at tjäna 1,5 gram i vikt!
Galet? Troligtvis.
Imponerande? Utan tvivel.
2. Gunde Svan är ingen Hjalmar Söderberg. Man skulle nog kunna säga att han är lika nära ett Nobelpris i litteratur som jag själv är nära ett Nobelpris i ekonomi.
Jag tycker det är intressant läsning, men tyvärr är Gundes material så tunnt att hans manager, hans fru och hans vallare fått författa egna kapitel för att dryga ut. Det drar ner helhetsintrycket.
Betyg: 2
Jag tyckte: Det faktum jag har överhuvudtaget läst den här boken skulle jag själv beteckna som lite misstänkt. Om jag gjorde en psykologisk profil av mig själv skulle jag höja på ett ögonbryn och säkerligen inte ha svårt att hitta olika sorters djuppsykologiska förklaringar till att jag, just nu, väljer att läsa just den här boken.
Men det är kanske skitsamma.
Hursomhelst inser man sig två saker när man läser Var Går Gränsen?:
1. Gunde Svan är/var så osannolikt målinriktad att man inte kan hålla sig från att imponeras. Grabben har bl.a. klockat sig själv för att kunna räkna ut effektivast möjliga sätt att duscha! Han har även bytt spetsar på sina stavar för at tjäna 1,5 gram i vikt!
Galet? Troligtvis.
Imponerande? Utan tvivel.
2. Gunde Svan är ingen Hjalmar Söderberg. Man skulle nog kunna säga att han är lika nära ett Nobelpris i litteratur som jag själv är nära ett Nobelpris i ekonomi.
Jag tycker det är intressant läsning, men tyvärr är Gundes material så tunnt att hans manager, hans fru och hans vallare fått författa egna kapitel för att dryga ut. Det drar ner helhetsintrycket.
Betyg: 2
Kommentarer
Trackback