Läst: Fantomerna av Klas Östergren
Vad: En uppväxthistoria. Typ. Och så historien om Sandi, förstås. Hon som alla rocklåtar handlar om. Definitionen på kvinnan. Och så vidare. "Fantomerna" i titeln syftar på minst två olika saker, varav den ena är Sandi och den andra är författarjagets pappa.
Jag tyckte: Bitvis oerhört bra, bitvis mindre bra. Ibland kan det kännas som delar av boken skulle kunna varit skrivna av mig själv när jag var runt 20. Kunde varit skrivna av mig ifall jag kunnat formulera mig som Klas Östergren, vill säga. Och de passagerna är de jag gillar. Vissa delar av boken kändes däremot som utfyllnad, ostrukturerat pladder. Plus i kanten att jag kommer på mig själv med att fundera över hur pass självbiografisk boken är. Gillar som sagt sånt, när böcker/musik får mig att fundera lite extra över bakgrunden, vad som ligger bakom verket. Så att säga.
Betyg: 3
Jag tyckte: Bitvis oerhört bra, bitvis mindre bra. Ibland kan det kännas som delar av boken skulle kunna varit skrivna av mig själv när jag var runt 20. Kunde varit skrivna av mig ifall jag kunnat formulera mig som Klas Östergren, vill säga. Och de passagerna är de jag gillar. Vissa delar av boken kändes däremot som utfyllnad, ostrukturerat pladder. Plus i kanten att jag kommer på mig själv med att fundera över hur pass självbiografisk boken är. Gillar som sagt sånt, när böcker/musik får mig att fundera lite extra över bakgrunden, vad som ligger bakom verket. Så att säga.
Betyg: 3
Kommentarer
Trackback
