Thomas blogg

Jag har läst Nobelpristagare vid några tillfällen.
Flera gånger har jag misslyckats och inte alls tagit mig igenom böckerna. T.ex. har jag inte pallat att ta mig igenom en hel roman av Faulkner trots upprepade försök. (Nobelpristagarna) Selma Lagerlöf och Gabriel Garcia Marquez är exempel på motsatsen: böcker jag såväl läst som uppskattat.
Den Gamle Och Havet av allas vår fylle-Ernest Hemingway (Nobelpris ´54 enligt min svägerska Svenskafröken) var också bra.
Symboliken i boken verkar vara mycket tydlig: mannen som får världens mest häpnadsväckande fisk på kroken och efter lång kamp lyckas besegra den. När han sedan bogserar in fisken mot land så hinner den ätas upp av diverse djurliv innan någon får se frukten av allt hans arbete.
Så känns det nu. Precis så.
På den sjätte sjukdagen.
Dvs. den sjätte träningsfria dagen i rad. Med inte ens en månad kvar till Stockholm Marathon.
Och förkylningen verkar inte vika frivilligt.
Allt jobb som jag lagt ner under senaste månaderna på väg rätt ner i dass.
Det, dear readers, är ingen trevlig känsla.
Och det bidrar säkert till att jag ännu en natt inte kunnat sova som jag borde.