"Någon Måste Ha Förtalat Josef K"
Att lyssna på talbok medan man åker buss är en jäkla bra grej. Det måste sägas. Om man undantar för en obligatorisk och storslagen trötthetssvacka efter ungefär 20 minuter (ca. halvvägs) på hemvägen finns det inga nackdelar.
Min MP3 spelare har blivit en succé. Det måste också sägas.
Till och med att jag frivilligt tar på mig disken numera. Inte alla dagar förstås. Men nu händer det i alla fall någon gång ibland. Under T.I.MP3 (Tiden Innan MP3-spelaren) så förekom frivilliga diskningar lika ofta som Fredrik Reinfeld sjunger Internationalen. Hustrun trodde jag drabbats av någon sällsam sjukdom när jag första gången försäkrade att, visst var det hennes tur att diska, "men jag kan gärna ta disken idag. Spelar ingen roll.." Allt detta beroende på att jag nu kan försvinna in i en talbok medan jag står och gnuggar på fastbrända redningar och intorkad filmjölk.
Principen verkar bli; varannan bok lättsmält, varannan bok mer att bita i. Jag har nu tagit ett rejält bett i en av de mer hårdsmälta alster som skapats. Eller, i alla fall en bok som jag varit nyfiken på länge, men dragit mig för att försöka komma igenom. Bokens, och författarens, rykte båda skrämmer och intresserar. Vilket givetvis är coolt!
Vill man nödvändigtvis ha en värld att smita in i medan man diskar måste Josef K´s värld vara en av de mer...ja, vad fasen ska man säga...intressanta?
Franz Kafka hade det nog inte heller så roligt. Han lyckades aldrig färdigställa något längre verk under sin livstid och dog redan när han var 40 år. Av svält! Under sitt korta liv led han av (bland annat) migrän, förstoppning, TBC, diverse sociala fobier, sömnstörningar och (naturligtvis) depression. I min MP3-spelare ljuder nu hans mest kända verk, Processen, medan jag susar fram längs Riksväg 90 eller står fastkedjad framför disken.
Processen är historien om tidigare nämnde Josef K. Han väcks en morgon och får reda på att han är häktad. Varför han är häktad har ännu halvvägs in i boken inte kommit fram. Det verkar inte troligt att han någonsin kommer få reda på det. I förordet till boken förklarar man att ingen egentligen vet i vilken ordning kapitlen ska komma. Man rekommenderar till och med att prova kasta om dem själv! Eftersom boken inte är avslutad vet man inte ens vad som är kapitel och vad som varit kludd.
Återigen - cool!
Jag läser om Kafka och konstaterar att det finns en massa olika tolkningar av hans verk. Man kan tolka honom existentiellt, psykoanalytiskt, politiskt eller teologiskt.
Tydligen. Vad vet jag om psykoanalytiska tolkningar? För att inte tala om teologi. Själv tycker jag mest det är kul att försöka hänga med på en drömlik resa in i en mycket speciell värld. Återkommer med mer synpunkter när boken avslutats.
