Läst: Hundra År Av Ensamhet av Gabriel Garcia Marquez
Vad: Kanske man kan säga att det är en släktkrönika? Jose Arcadio Buendia och hans hustru Ursula Iguaran lämnar sin hemby och drar iväg över sierran. Vid resans slut anlägger de en stad som får namnet Macondo. Sedan får man följa släkten och staden under de nästföljande generationerna. På vägen får man uppleva inbördeskrig, människor som stiger upp till himlen, massakrer och allsköns övernaturligheter. Den stil som boken är skriven i ska tydligen kallas "magisk realism", vilket är rätt träffande.
Jag tyckte: Lyssnade på den här boken. Dvs. som talbok. Var häftigt. Det jag saknade en aning var att det är svårt att snabbt hoppa tillbaka i texten eller läsa om vissa stycken, vilket jag brukar göra då jag läser böcker som vanligt. Boken börjar femstjärnigt. Tyckte sedan den hade en liten svacka där den nästan gick på tomgång. Men sedan kommer en avslutning som är för jäkla bra. Sista kapitlet är det bästa. En imponerade upplevelse. Faktiskt. Kommer nog fundera på en del grejer som hände i den här boken en bra stund framöver.
Betyg: Ja, vad i hela friden ska man säga? Marquez är ju en litterär heavyweight champion. Nobelpristagare och så där. Hundra År Av Ensamhet verkar dessutom anses vara hans mästerverk.
Vad ska en sån som jag egentligen säga?
Så här sa William Kennedy i New York Book Review:
"The first piece of literature since the Book of Genesis that should be required reading for the entire human race."
Rätt tungt.
I och för sig har jag försökt läsa flera andra nobelpristagare utan att komma igenom böckerna. Men den här var verkligen förstklassig. En femma (5)!
Jag tyckte: Lyssnade på den här boken. Dvs. som talbok. Var häftigt. Det jag saknade en aning var att det är svårt att snabbt hoppa tillbaka i texten eller läsa om vissa stycken, vilket jag brukar göra då jag läser böcker som vanligt. Boken börjar femstjärnigt. Tyckte sedan den hade en liten svacka där den nästan gick på tomgång. Men sedan kommer en avslutning som är för jäkla bra. Sista kapitlet är det bästa. En imponerade upplevelse. Faktiskt. Kommer nog fundera på en del grejer som hände i den här boken en bra stund framöver.
Betyg: Ja, vad i hela friden ska man säga? Marquez är ju en litterär heavyweight champion. Nobelpristagare och så där. Hundra År Av Ensamhet verkar dessutom anses vara hans mästerverk.
Vad ska en sån som jag egentligen säga?
Så här sa William Kennedy i New York Book Review:
"The first piece of literature since the Book of Genesis that should be required reading for the entire human race."
Rätt tungt.
I och för sig har jag försökt läsa flera andra nobelpristagare utan att komma igenom böckerna. Men den här var verkligen förstklassig. En femma (5)!
Kommentarer
Trackback
