Amiral Nelsons Alla Bomber, Granater Och Kanoner
Röda dagar på ingång och det är svårt att tycka illa om det.
Faktum är att röda dagar är bland det bästa som finns.
De är, i bibilisk mening, av godo.
Röda dagar är något att sortera i samma låda som jordgubbar, leka koja med sonen, lasagne och andra saker som utgör det bästa som livet har att erbjuda. Typ.
En s.k. dag före röd dag är också av godo. Man är oftast ledig.
Aftnar, som t.ex. midsommarafton och julafton är bra.
Hörde talas om en kille som varje år protesterade mot att han var tvungen att jobba dagen före Kristi Himmelsfärds Dag: "Jamen, det är ju Kristi Himmelsfärds Dagsafton!" brukade han tydligen utbrista upprört.
Jag förstår honom.
Ser på Hej Sommar där dom visar Tin-Tin var och varannan dag.
Det är bra.
Tin-Tin är också av godo.
Tur att sonen också verkar gilla att se på det.
Min favoritsekvens bland alla Tin-Tin album var länge ett drama som utspelade sig i öknen. Kapten Haddock led stora kval i hettan och hade självklart stora problem med törsten. Ett gäng beduiner skjuter sedan sönder Haddocks sista whiskyflaska.
Det är att öppna Pandoras box.
Det är att skita i det blå skåpet.
Det är att "unleash the fucking fury".
Haddock stormar strax fram i blint raseri över sanddynerna för att utkräva hämnd på beduinerna. Han utstöter en strid ström svordomar: "semaforer, kryddkrämare, vårtsvin, kretiner" och så vidare.
Det var när jag läst så långt som jag brukade drabbas av akuta skrattkramper när jag var i tolvårsåldern. Numera skrockar jag bara så att min fru tittar konstigt på mig (ungefär på samma sätt som hon brukar titta på mig när jag (av misstag, givetvis) råkar fjärta utomhus).
Haddocks svordomar var, och är, också en stor källa till glädje.
Mitt liv blev rikare när jag hittade den här sidan, en sida som slumpar fram Haddock-uttryck.