Jay-sus!
Det visar sig att mitt förra inlägg inte var helt klockrent (och det inte bara av de vanliga anledningarna). Där skrev jag om varför det inte var så kul att leva under 1600-talet och i den beskrivningen antyddes att livet numera är avsevärt bättre. Så pass mycket bättre att våra största bekymmer är vilka snacks vi ska välja att trycka i oss och liknande.
Förstås skriver nog inte alla människor under på detta ens år 2007. T.ex. de som bor i Irak.
Först fick man stå ut med en särdeles otrevlig diktator. I hans ställe fick man sedan fullt kaos.
Grattis.
Sällan har man unnat någon en seger så som man unnar Irak dagens seger i asiatiska fotbollsmästerskapen. De har verkligen inte haft mycket att jubla över. På mycket länge.
Det finns likheter mellan 30-åriga kriget (som mitt förra inlägg handlade om) och Irakkriget.
När krigen väl brakat igång visade de sig vara väldigt svåra att avsluta. Båda (anfalls-)krigen startades under förevändning att det egentligen rörde sig om självförsvar. Men de viktigaste anledningarna till att Gustav II Adolf gick in i Tyskland och att GW Bush invaderade Irak verkar istället ha varit ekonomiska och maktpolitiska. Samt religiösa. Tanken slog mig idag när jag såg "Jesus Camp" och lyssnade på vuxna människor som ville mörda Harry Potter för att han var en trollkarl.
Mycket med vår käre vän George W Bush tycker jag är underligt. En del av underligheterna fick sin förklaring genom dokumentären "Jesus Camp" som sändes (i repris) idag. Bush är de väckelsekristnas val i USA, vilket nog går at jämföra med hur det skulle se ut ifall västlaestadianerna (eller kanske Livets Ord) i Sverige fick bestämma vem som skulle vara statsminister. Och när man tänker på det viset tycker jag GWB blir mycket mer begriplig:
"Alla som inte är med oss är du emot oss."
"Vi vill att våra barn ska bli lika fanatiska som palestiska terrorister".
"Vi ska föra ett korståg mot Amerikas fiender".
Ibland var Bushs ordval så lika de hysteriska predikanternas att det inte alls kändes konstigt att man mer eller mindre tillbad en pappfigur av honom mot slutet av dokumentären.
Gustav II Adolf kom tyska protestanter "till undsättning" när han gav sig in i vad som från början var någon sorts inbördeskrig. Att komma "till undsättning" visade sig dock kunna innebära att man mördade, våldtog och rånade protestanter nästan lika frenetiskt som man gjorde katoliker. Det är inte svårt att hitta paralleller till "befriandet" av Irak.
En bra dokumentär var det iallafall. Om än lite obehaglig. Extra komiska poäng till Ted Haggards inte-precis blygsamma framträdande, med tanke på vad som sedan kommit fram.
Förstås skriver nog inte alla människor under på detta ens år 2007. T.ex. de som bor i Irak.
Först fick man stå ut med en särdeles otrevlig diktator. I hans ställe fick man sedan fullt kaos.
Grattis.
Sällan har man unnat någon en seger så som man unnar Irak dagens seger i asiatiska fotbollsmästerskapen. De har verkligen inte haft mycket att jubla över. På mycket länge.
Det finns likheter mellan 30-åriga kriget (som mitt förra inlägg handlade om) och Irakkriget.
När krigen väl brakat igång visade de sig vara väldigt svåra att avsluta. Båda (anfalls-)krigen startades under förevändning att det egentligen rörde sig om självförsvar. Men de viktigaste anledningarna till att Gustav II Adolf gick in i Tyskland och att GW Bush invaderade Irak verkar istället ha varit ekonomiska och maktpolitiska. Samt religiösa. Tanken slog mig idag när jag såg "Jesus Camp" och lyssnade på vuxna människor som ville mörda Harry Potter för att han var en trollkarl.
Mycket med vår käre vän George W Bush tycker jag är underligt. En del av underligheterna fick sin förklaring genom dokumentären "Jesus Camp" som sändes (i repris) idag. Bush är de väckelsekristnas val i USA, vilket nog går at jämföra med hur det skulle se ut ifall västlaestadianerna (eller kanske Livets Ord) i Sverige fick bestämma vem som skulle vara statsminister. Och när man tänker på det viset tycker jag GWB blir mycket mer begriplig:
"Alla som inte är med oss är du emot oss."
"Vi vill att våra barn ska bli lika fanatiska som palestiska terrorister".
"Vi ska föra ett korståg mot Amerikas fiender".
Ibland var Bushs ordval så lika de hysteriska predikanternas att det inte alls kändes konstigt att man mer eller mindre tillbad en pappfigur av honom mot slutet av dokumentären.
Gustav II Adolf kom tyska protestanter "till undsättning" när han gav sig in i vad som från början var någon sorts inbördeskrig. Att komma "till undsättning" visade sig dock kunna innebära att man mördade, våldtog och rånade protestanter nästan lika frenetiskt som man gjorde katoliker. Det är inte svårt att hitta paralleller till "befriandet" av Irak.
En bra dokumentär var det iallafall. Om än lite obehaglig. Extra komiska poäng till Ted Haggards inte-precis blygsamma framträdande, med tanke på vad som sedan kommit fram.
Kommentarer
Postat av: ak
kanske får kolla in den där dokumentären. kollade in hs plåster som han var mäkta stolt över idag. roligt att han satt det på ett annat finger än det han ursprungligen gjorde illa. ikväll ska jag som bekant kolla in morden i midsommer.
Trackback
