Thomas blogg

Var och såg musikallinjens julshow vid namn Stars Inc.
På många sätt tankeväckande.
Till exempel att de som går tredje året på gymnasiet numera ser ut som de nyss lämnat blöjorna. När jag började gymnasiet såg treorna så innivassen vuxna och mogna ut. 
Perspektiven förändras.  
Sedan en sån sak att det kan finnas en musikallinje på gymnasiet i pyttelilla Kramfors. Imponerande.
Säkert finns det många som kraxar om att det är bortkastad tid att gå en musikallinje på gymnasiet. De som menar att ungarna borde hålla till godo till utbildningar som ger jobb. Det var bättre förr. Et cetera.
En tråkig inställning.
Man har ju ett helt liv på sig att jobba, kan omöjligt skada att få lägga mycken tid på sånt som man tycker är roligt när man är tonåring. Säkerligen utvecklande för dessa personer på ett helt annat sätt än vad det hade varit att lösa differentialekvationer.
Jag tycker inte det var bättre förr.
Jag tycker istället att det är synd att det inte fanns mer möjligheter till roligheter när jag gick på gymnasiet. Och löste differentialekvationer. Inget ont om ekvationslösandet i sig. Vissa personer, t.ex. jag själv, är bättre lämpade att lösa ekvationer än att sjunga "Hallå Hela Pressen" iförd rosa trikåer.
Men det passar inte alla.

På gymnasiet gjorde vi egna shower till terminssluten.
Inte alls på samma nivå som det jag såg ikväll. Men vi gjorde våra egna sketcher, skrev lite låtar osv.
Det var roligt. Jag tänkte tillbaka på det ikväll. 
De som uppträdde ikväll känner sig förmodligen rätt nöjda med sig själva just nu. Det gjorde iallafall jag när jag var i deras ställe.
När de stod och tog emot våra applåder närmast strålade det om dem allihop, även de allra blygaste och tanigaste. Kanske strålade det mest om de som sett blygast ut under framträdandet faktiskt.
Skulle tro att jag gillat gymnasiet bättre om jag hade känt så lite oftare. Då.