ALI Och Åldersnoja

Idag kunde man läsa om hur antalet unga förtidspensionerade ökat dramatiskt. Efter att först (återigen) drabbats av åldersnoja när jag insåg att jag var för gammal för att räknas som ”ung” i arbetslivet grunnade jag vidare på detta.

En av de första åtgärder som vår nya regering gjorde var att meddela att Arbetslivsinstitutet (ALI) skulle läggas ner. Beskedet kom blixtsnabbt efter valsegern. Det var som att man gått och längtat i flera år. Anledningen till att institutet skulle läggas ner var oklar. Jag såg en moderat i TV som kom med den enda, i rent språklig mening, begripliga förklaring jag hört, nämligen att skattemedel inte skulle finansiera (cit.) ”socialdemokratisk propaganda”.

Jag har gått kurser där jag träffat representanter från ALI många gånger. Jag har läst deras rapporter och följer senaste nytt på deras hemsida. Jag har lärt mig mycket. Om bland annat ergonomi, muskelskador och hörselskador Däremot har den socialdemokratiska propagandan varit väl dold. Mycket väl. Inga röda rosor insmugna på hemsidan. Ingen av ALIs forskare har jag någonsin sett avbryta sin föreläsning för att gå ner på knä, vända sig i riktning mot Göran Perssons herrgård och utstöta Internationalen. För att vara den förlängda arm åt sossarna som moderaterna verkar tro att de är måste man säga att de sköter sin propaganda mycket diskret. ALI har verkligen hållit korten tätt pressade mot bröstet i propagandafrågan.
Jag fattar ärligt talat inte vad alliansen menar.
Det gör inte heller de närmare 200 utländska organisationer som på ALIs hemsida protesterar mot nedläggningen. På protestlistan återfinns alla ifrån välrenommerade amerikanska universitet som Yale, Harvard, Princeton och UCLA till Irans (!) University of Medical Science. Alla verkar lika frågande inför regeringens sällsamma beslut.

Men dock.

Åter till ingressen.
ALI publicerade ifjol en rapport om orsakerna till de ökade sjuktalen i Sverige. I den fastslogs att det inte främst var antalet sjukskrivna som ökat, utan längden på sjukskrivningarna. Två tredjedelar av de ökade sjuktalen berodde på detta. Anledningen till detta var i sin tur en mängd politiska beslut som fattades i bred enighet under tidigare delen av 90-talet. Rehabiliteringen försvårades av olika anledningar. Försäkringskassans handläggningstider ökade osv. osv. (Läs hela rapporten här: http://www.arbetslivsinstitutet.se/pdf/051016_sjukfranvaron.pdf)

 Dessa slutsatser har dess värre kommit bort. Istället brukar det ju heta att svenskarna har blivit latare och att det är alldeles för förmånligt att ”gå hemma och hänga snor”. Slutsatserna har däremot speglats i Försäkringskassans (FK) ändrade arbetssätt som man använt sig av de senaste åren. Ibland har det hetat att FK fått nya regler, men i själva verket rör det sig om att de ska tillämpa de gamla reglerna mer strikt. Som jag har upplevt det i min yrkesverksamhet har det inneburit att FK pressat på för att snabbare komma till avslut i långvariga fall. Och att ”komma till avslut” har inte sällan lett till sjukpension. Jag har naturligtvis inga som helst belägg för att det är just därför som vi nu kan konstatera att fler unga sjukpensioneras. Men det vore inte helt ologiskt.

Kommentarer
Postat av: ullis

Tack för tipset! men jag hittade inte protestlistan, har du länken?

2006-12-06 @ 13:57:15
Postat av: ullis

Här med min länk oxå...

2006-12-06 @ 13:57:44
Postat av: Thomas

Har klistat in på din sida. Finns här med: http://www.arbetslivsinstitutet.se/nyheter/internationella_synpunkter.asp

2006-12-06 @ 13:57:56
Postat av: Ullis

igen...

www.sandberg.blogg.se

2006-12-06 @ 13:58:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0